Slow fashion, slow food, slow film

Historiker har undersökt huruvida tiden går fortare och fortare, det vill säga upplevs gå fortare och fortare. Det är möjligt att finna stöd för den uppfattningen. Är det är en förhärskande upplevelse? En rad områden kan identifieras. Men det är också möjligt att finna områden där känslan är den motsatta, med eller utan mänsklig intervention. Mode. mat, film är några områden som tagits i bruk för att införa och kultivera långsamhet som dygd, som en nödvändighet. Långsamhet kan också tänkas som ett slumpmässigt utfall med eller utan ändamål.

Här har vi talat om ”områden” som ett sätt att se på tillvaron. Ett annat sätt är att se på olika sinnesstämningar och upplevelsen av tid. Då kan upplevelsen av tid för en individ variera oberoende av ”områden”. Genom ett sådant steg i tankegången blir tiden något relativt oberoende av ”områden”. Tid kan upplevas som något som går fortare eller saktare. Skildringar av storstadslivet eller it-samhället som något som a priori går fortare är falska påståenden.

Det här är en kort betraktelse som inte kan mäta sig med en filosofisk uppgörelse med människans villkor. Dock kan konstateras att påståenden om att tiden är ett fenomen som förhärskande upplevs som något som oavbrutet accelererar kan ifrågasättas. Känsla av retardation eller konstans är också möjliga upplevelser av tid.

Veganburgare tog 40 år att utveckla och lansera globalt

Redan 1978/79 hade livsmedelsforskningen i Sverige identifierat ”texturerat vegetabiliskt protein” som en möjlighet att skapa nya produkter. Branschgemensam forskning bedrevs i SIK, Svenska Livsmedelsinstitutet Göteborg. Se årsberättelse 1978-79.pdf. SIK hade medlemmar från hela livsmedelsindustrin i Sverige. Jordbrukets organisationer med bland andra Sveriges Slakteriförbund och Kungsörnen hade en historisk möjlighet att i flytta en stor del av konsumtionen från animaliskt protein till vegetabiliskt protein. Kungsörnen hade byggt upp ett pastautbud som skulle kunna promotas med pastasåser innehållande texturerat vegetabiliskt protein. Men makthavarna som företrädde Sveriges bönder valde att lägga innovationerna i kassaskåpet, låsa och slänga nyckeln. Man var rädda för konkurrenter till det animaliska proteinet.

Nu satsar mäktiga investerare i USA med Bill Gates som innovationsguru i vegotrenden, globalt. Denna utveckling rör inte bara burgaren i ändlösa varianter. Texturerat vegetabiliskt protein kan ersätta kött. Visionen har fångats i namnet på det nya företaget ”Beyond Meat”. Sverige finns med på ett litet hörn med egna utvecklingsprojekt att göra texturerat vegetabiliskt protein på bönor som kan odlas i Sverige, men också på importerat sojaprotein. Rollerna kunde ha varit ombytta mellan USA och Sverige om inte bakåtstävarna i jordbrukskooperation (Sveriges Slakteriförbund SCAN) hade haft sådan avgörande makt.

Sjukfrånvaron ska vara ”långsiktigt stabil och låg”

Från Rödgröna telegrambyrån Wink

I samband med presentation av ny generaldirektör för Försäkringskassan gjorde socialförsäkringsministern ett uttalande. En del i uttalandet var att sjukfrånvaron ska vara ”långsiktigt stabil och låg”. Det kan tyda på att ministern inte förstått att sjukfrånvaro beror på sjukdom. Inte tvärtom.

Ministern tycks tro att sjukdom beror på sjukfrånvaro. Av det följer att sjukdom i kungariket Sverige kan fixeras genom myndighetens styrning och beslut av sjukfrånvaro.

Till yttermera visso kan uttalandet av ministern förstås som att sjukfrånvaron kan läggas på en av myndigheten vald och förutsägbar nivå, som ska vara låg. Variation och instabilitet i sjukfrånvaro ska betraktas som en anomali eftersom sjukfrånvaro per definition ska vara ett stabilt fenomen utan variation i förekomst på lång sikt.

Vegotrenden och moralfilosofi

Den svart-vita djurrättsveganismen kommer troligen även i fortsättningen att ha anhängare och berättigande. Djurrättsveganism är definitionsmässigt ett förhållningssätt som förutsätter en livsstil som utesluter allt utnyttjande av djur. Till förhållningssättet hör abolitionism, ett frigörande av alla djur, känt som animal liberation. I media har uppgifter florerat om den uppåtgående vegotrenden. Ibland anges procenttal hämtade från opinionsundersökningar. Kanske för första gången i modern historia kan man känna uppgången utan statistik, bara med sina sinnesintryck. De kan komma från alla möjliga håll, från vänner och media och vad som helst. Vegotrenden har också skapat ett större spektrum av vanor och attityder. Flexitarianer som väljer mellan blandkost och vegankost. Hälsoveganer har blivit fler med hälsotrenden, men inte nödvändigtvis kopplat till djurrätt. Konsumenter kan ha mycket varierande attityder till djuren. Djurskydd framhålls utan att tänka på konsekvenserna på sikt. Förbättras djurens liv på sikt med djurskydd? Abolitionism har vunnit anhängare tack vare moralfilosofiska överväganden om att djurskydd är något som döljer missförhållanden och uppskjuter frigörelse. Med den kraftiga ökningen av vegofrågor i media har de moralfilosofiska frågorna kommit i skymundan, särskilt för de nytillkommande veganerna, vegetarianerna, flexitarianerna, hälsoveganerna, ägg-fisk-vegetarianerna, måndagsveganerna etc. Och alla de som tycker att man kan vara bara lite vegan. I extremfall bara snacka om vego.

Är det för tidigt att utvärdera utvecklingen? Vilka intressen finns att profitera på moral? Kommer vi att se manipulation från livsmedelsproducenter och livsmedelshandeln? En väg att manipulera är att påverka tillämpningen av marknadsrätt. Se på havremjölken, förlåt havredrycken som produkten ska det heta efter protester från mjölkproducenter. Mjölkproducenterna har finansiell styrka att driva rättsprocesser mot producenter av kofria alternativ för drycker och pålägg. Det är OK att använda beteckningen Vegansk ost om inte marknadsdomstolen sätter stopp. Hamburgerkedjorna har infört veganska burgare i sortimentet, men kan räkna med reaktioner från de svenska slakterierna. Skolorna för en kamp att fatta egna val men utsätts för påtryckningar från politiker som företräder animalieproducenterna med hjälp av överdrivna påståenden om svenskt kött jämfört med import. Producenterna av animaliska produkter har tagit upp konkurrensen genom att göra blandprodukter med växtbaserade råvaror. Arla har lanserat havremjölk med komjölk som ingrediens. En ostproducent har tagit upp tillverkning av vegansk ost. Och så vidare.

Är den här utvecklingen bra för djuren och för konsumenterna ur moralfilosofisk synpunkt?

The Oxford Centre for Animal Ethics har utsett 20 nya medlemmar

alt

Appointment of New Fellows

The Oxford Centre for Animal Ethics is delighted to announce the appointment of twenty three new Fellows.

Academics, both from the sciences as well as the humanities, who are researching or intending to research in the field are eligible for consideration. Under the rules, appointment is offered only once to successful individuals within their lifetime, and appointment is by invitation or nomination only. Only a small proportion of those nominated are eventually selected.

The process of selection is rigorous, painstaking, and frequently lengthy, and individuals appointed have to have made (or be capable of making) an outstanding contribution to the field.

The new Fellows are:

  • Professor Cini Bretzlaff-Holstein (Trinity Christian College, IL), Fellow
  • Professor Kendra Coulter (Brock University, Canada), Fellow
  • Dr Chris Draper (Born Free Foundation), Fellow
  • Dr Raffael N. Fasel (University of Cambridge, England), Associate Fellow
  • Professor Angela Fernandez (University of Toronto, Canada) Fellow,
  • Professor Marita Giménez-Candela (Universitat Autònoma de Barcelona, Spain), Fellow
  • Michael Glover (Leiden University, Netherlands), Associate Fellow
  • Professor James E. Helmer (Xavier University, OH), Fellow
  • Professor Kathy Hessler (Lewis & Clark Law School, OR), Associate Fellow
  • Rebecca Jenkins (Lewis & Clark Law School, OR), Associate Fellow
  • Dr Thomas Lepeltier (Independent scholar), Associate Fellow
  • Professor Daniel B. Lourenço (Federal University of Rio de Janeiro, Brazil), Fellow
  • Professor Justin Marceau (University of Denver, CO), Fellow
  • Dr Mandy Mihelic (The University of Queensland, Australia), Associate Fellow
  • Stephanie O’ Flynn (National University of Ireland, Galway), Associate Fellow
  • Professor Mary J. Shariff (University of Manitoba, Canada), Fellow
  • Professor Barry Smart (University of Portsmouth, England), Fellow
  • Dr Paola Sobbrio (Independent scholar), Fellow
  • Dr Roxanne Grace Sperry (Atlantic School of Theology, Canada), Associate Fellow
  • Rebecca Rose Stanton (Northumbria University, England), Associate Fellow
  • David Thomas (Lawyer), Fellow
  • The Revd Matthew J. Webber (Colorado State University, CO), Associate Fellow
  • Dr Miriam A. Zemanova (University of Basel, Switzerland), Associate Fellow

“All these individuals are pioneering new work in Animal Ethics – helping to press the envelope in terms of new thinking”, said Director of the Centre, Professor Andrew Linzey. The Centre extends its warmest congratulations to the successful individuals. Their biographies can be viewed here.

Morgontidningar svävar på målet

Den 4 augusti 2018 har DN en av sina många artiklar på temat veganskt/animaliskt skriven av Elin Peters. Här väljer skribenten eller snarare tidningen att behandla ämnet i en sympatisk, lätt förvirrad ton så att beslutet om valet ligger på någon annan. Budskapet blir än mer oklart med tanke på bilden på en manuell köttdisk med oxfilé, biffrad med fettkappa, högrev, salsicha (rå fläskkorv). Troligen plåtat i en av saluhallarna. Då kan inte ICA, Konsum, Hemköp etc. bli upprörda. Antagligen tror DN att detta framställningssätt är okontroversiellt för olika läsargrupper, köttätare, vegetarianer och matproducenter. En sorts diskussion, till intet förpliktande.

Den 29 juni 2018 har SvD en artikel som håller armlängds avstånd till kontroverser. Ann-Cathrine Johnsson ger en i och för sig välbehövlig genomgång av vego-begrepp, åtta olika begrepp. Listan innehåller sådant som delvis kan vara nytt för läsarna. Det är en kort artikel som inte tillåter generaliserande omdömen. Men det är ändå uppenbart att SvD undviker kontroverser. Man bangar för att ge en helt korrekt definition av strikt ”vegan”, som innebär att inget som kommer från animalier konsumeras eller används.

Kvällstidningar tilltalar både oss och dom

Kurvan för vego har pekat brant uppåt under ett par år.Det skrivs mer och mer om veganism och om veganer.För media, kvällstidningar som ängslas för att tappa läsare gäller det att tilltala både veganer och veganmotståndare och andra vilka som helst. Om aggressioner finns i båda riktningar, hur gör tidningen och skribenten? Jo, det gäller att tilltala båda sidor och den stora gruppen flexitarianer. Expressen har en skribent som heter Patrik Lundberg som har en värdefull förmåga att locka läsare, att utan avkall på sina egna preferenser kunna peka ut EU-byråkrater som just byråkrater, något som både växtkorvätare och djurkorvätare kan tycka är lustigt och intressant. Läs artikeln från 16/4 2019.

Aftonbladet har skribenten Babs Drougge som fångat upp en händelse In Real Life, en aggressiv person som tuggar i sig rått kött inför veganers åsyn i protest på en veganfestival. Läs artikeln från 16/8 2018.

Kriminella gäng

1,6 miljarder mer än förra året i statsbudgeten till polisen, sa inrikesministern idag. KD föreslår att pensionerade utredare ska lockas tillbaka med högre lön. Det är två av många förslag som förts fram under onsdagen med anledning bland annat av tre mord i Sätra. Det vimlar av förslag, men hur sorteras de bästa förslagen fram? Sanningen tycks vara att det inte finns en strukturerad urvalsprocess. Tänk tanken att något liknande skulle pågå i stora företag. Då skulle företagen falla ihop. Någon eller några måste leda ett utvecklingsarbete där uppföljning och kontroll är på topp. Med jämförelsen till företag ligger regeringen närmast till hands att följa polismaktens genomförande av nya förslag. Finns det? Kommer det att införas en nyordning? När, var, hur anställs pensionerade utredare?

10 kycklingar, vem bryr sig?

Guldfågelns VD Peter Andersson, trevligt klädd i tröja och vita skjortkragen, sa i ett uttalande med behärskad min och röst i TV att tio kycklingar som skållades levande våren 2018 är tio för mycket. Det är tveksamt om han verkligen medgav fel eftersom han framhöll att Guldfågeln slaktar ett stort antal miljoner kycklingar varje år. Underförstått att tio plågsamma dödsfall inte är något att bry sig om? Försvarsbeteendet känns igen. Det låter bra – tror man – att säga att tio kycklingar som skållats levande är tio för mycket. Så ska en behärskad VD uttrycka sig när något har gått åt helvete.

Om man på Guldfågeln verkligen tyckte att man har gjort fel, varför spelade man inte med öppna kort från början, direkt i anslutning till de förfärliga händelserna? Som inträffade för länge sedan, våren 2018. Med öppna kort menas i detta fall att händelsen ska rapporteras utan dröjsmål till de media som kan förväntas vara intresserade att gå vidare till sina läsare och tittare. Det känns förstås otänkbart med en sådan usel företagsledare som Guldfågeln tycks ha. Därför gäller det att agera utifrån för djurens bästa. Det gör djurrättsorganisationerna Djurens Rätt och Djurrättsalliansen som ärligt står upp för sina göranden, men som också fått utstå allvarlig kritik för hot mot djurbönder.

Den här gången gäller det skållning av levande kycklingar som är något alldeles förfärligt. Med en till visshet gränsande sannolikhet kommer det att upprepas gång på gång, inte bara hos Guldfågeln utan även i andra fågelslakterier. Dessutom händer skållning av levande grisar på landets grisslakterier. Det glömde media att berätta. När media rapporterar nästa gång kommer slaktericheferna att sätta upp en förvånad min och uttrycka sitt djupa beklagande. Ett skållat djur som fortfarande lever är ett för mycket…